Att vara ensam
Att vara ensamstående är inte alls enkelt, det finns dagar då jag vill slita av mig håret ibland och bara åka bort för mig själv.
Jag älskar att vara mamma, finns inget bättre jobb, det bästa som finns men det är stressigt.
När man är ensam så finns det ingen som kan passa V så jag kan gå på toa,äta, duscha osv. Utan jag får vänta tills jag kan och när jag får äta så kanske klockan är 3 på eftermiddagen och då är det min frukost.
Får helt enkelt vänta tills kusten är klar.
Säger inte att det är enklare att vara två föräldrar, men det är lättare än att va ensam. Jag gör allt, jag är både far och mor haha kanske inte riktigt så men jag tar båda ansvaren. Jag har klarat, och jag klarar det ännu. I början visste jag ingenting. Jag kände mig så usel, en dålig mamma. En mamma borde veta allt? Varför ens barn gråter, varför den har ont i magen, hur man gör åt det? Jag visste inget. Men det sägs ju att första barnet är som ett test, man kan ju inget alls på en gång? En månad efter så kom jag in i mammarollen, kände mig lugnare, visste äntligen vad jag skulle göra för att få henne nöjd.
En sån liten människa som är så hjälplös utan mig.
Min vackra älskade dotter!